måndag 26 januari 2015

Nämen Benny

Till min stora glädje har Henry börjat älska böcker, han väljer självmant ut en bilderbok och lyssnar uppmärksamt på allt som händer. I motsats till sin syster lyssnar han gärna på samma bok. Om och om och om och om och om igen. Nackdelen för mig som läsare är given, det blir ganska tjatigt att läsa samma bok var och varannan dag. Fördelen väger dock över, eftersom jag kan innehållet väldigt bra kan jag läsa med en hel annan inlevelse än vid första genomläsningen. Rösten blir djup och farlig när det händer något läskigt, tempot går upp en aning vid de spännande momenten, konstpauser görs och så vidare. Sagan blir definitivt mer levande och mycket roligare att läsa.

Favoriten just nu är Nämen Benny av Barbro Lindgren. Den är rolig (korvkioskägaren som säger "Tror du att jag är dum i huvudet?" skrattfest varenda gång), lite läskig (arga gubben som ska dra knorren av Benny) och lite spännande (Var har Lillnöffe blivit av?). Perfekt för en treåring med andra ord (och ganska perfekt för föräldern eftersom språket är bra). Våga vägra dåliga barnböcker!

Som vanligt är videosnutten textad.


söndag 25 januari 2015

Konsumenttest

Idag testade vi Cochlears CI-kådis 2.0, aka Aqua+ för första gången. Dyr som poker är den och kostnaden täcks inte av något landsting (så vitt jag vet iallafall). Det är en ordentlig investering som krävs för de familjer där det finns flera bilaterala CI-bärare.

Henry och jag byggde ihop skyddet innan vi åkte till simskolan, enklare att pilla med det hemma än att ge sig på det halvstressad i simhallen med två barn som ska byta om och bli klara inför bad. Den här gången lyckades jag få av öronkroken utan att den gick sönder. Fick allt bitar på plats, hängde hela konkarongen på örat och möttes ett par minuter senare av ett Cetit fungejaj inte mamma. Just det, den här varianten av CI-kådis kräver uppladdningsbara batterier. Isär med allt, på med nytt batteri och nytt försök. Lagom sena kom vi tillslut iväg till simhallen.

Henrys betyg då: Jo, han verkade nöjd. Det hade varit bra att kunna höra och bada tyckte han. Jag tyckte att han reagerade snabbare vid de olika övningarna, CI i kombination med lite stödtecken verkar bli väldigt bra.

Det slutgiltiga betyget kommer vid nästa veckas simskola. Önskar unge herrn ha sitt CI på ger vi skyddet godkänt.


torsdag 15 januari 2015

Ibland behövs det inte så mycket för att bli glad

För ett par veckor sedan kom Henry och berättade att hans hörapparat gått sönder. Han och kompisen Kalle hade lekt så där vilt som treåringar är så bra på. Såpass vilt lektes det att insatsen till hörapparaten gick sönder, och knät skildes från själva insatsen. Oj då sa Henry och lekte obekymrat vidare.

Maken rotade fram en tub med superlim för att få fast knät igen men dagen efter släppte limmet. Därmed dags att kontakta Henrys audionom i Helsingborg. Henry har faktiskt två audionomer, en audionom på CI-teamet i Lund och en hörapparatsaudionom i Helsingborg. Lyxen i det! Två fantastiska personer som vi kan kontakta om det skulle behöva. Vi kollar alltid hörapparaten när vi är på halvårsbesök på CI-teamet men det är skönt att ha en audionom på hemmaplan också om det skulle vara strul med hörapparaten.

Vi rotade fram en gammal insats (det har blivit några stycken vid det här laget) med halvkass passform och med schysst återkoppling som resultat, stackars Henry har börjat sin dag med en tjutande hörapparat. Verkar dock inte ha bekommit honom nämnvärt. I måndags efter jobbet gick jag upp till den audiologiska avdelningen och lämnade trasig insats, hämtade nya batterier och bad om att få en reservinsats.

Idag torsdag landade den reparerade insatsen i vår brevlåda. Imponerande!



För övrigt är nu min överklagan gällande vårdbidrag färdig så imorgon skickas den till Försäkringskassan. Yay på den.....


fredag 9 januari 2015

Stolt

Fick reda på idag att min dom från Kammarrätten verkligen spelar roll för människor. Förvaltningsrätten i Stockholm och processjuridiska enheten på Försäkringskassan anser att det saknas skäl att frångå vad som framgår av FÖD 1984:26 samt Kammarrätten i Göteborgs dom i mål 6212-13.

För egen del bådar det gott. Det är svårt att se hur Försäkringskassan ska kunna neka min överklagan när det nu även finns denna dom från Förvaltningsrätten. Nekar de känns det extremt personligt, att FK i Helsingborg har något emot mig. Vi får väl se.

Mest av allt känns det bara så fantastiskt otroligt ofantligt bra att mitt kämpande har landat i en dom som faktiskt spelar roll. Som gör en reell skillnad hos många familjer.

Det om något känns väldigt väldigt fint.


söndag 4 januari 2015

Telefonsnack

Henry älskar, liksom sin syster, att prata i telefon. Kan tänka mig att det har att göra med att unge herrn överlag är en extremt snacksalig människa, tyst är man när man sover enligt Henry. Jag har under en längre tid observerat Henry när han pratar telefon och kan nog, iallafall just nu, konstatera att han inte verkar ha några problem med att höra. Han använder både hörapparatsörat och CI-örat, och båda verkar fungera riktigt bra. Eftersom han är högerhänt blir det ofta hörapparatsörat som används och det är inte ofta jag märker att han byter öra. De gånger han gör det pratar han med en person som inte är daddy, mormor eller jag, dvs de personer han pratar oftast med.

På väg hem idag från en extradag på jobbet ringde jag hem till maken för att kolla läget lite, jag hörde Henry i bakgrunden men vi pratade inte med varandra. Någon halvminut efter det att maken och jag avslutat vårt samtal ringde telefonen igen.

Hej mamma! Daddys telefon var inte trasig så jag kunde också prata med dig.

Vad gör då för något?

Jag leker med bilar och vi har varit ute och lekt.

Var det kul?

Jaaa!

Kan jag få prata med daddy?

Okej. Hej då, vi ses sen!

(Tydligen hade Henry velat prata med mig när jag ringde men just då blev det inte så. Detta tolkade han som att telefonsamtalet hade brutits innan han han prata. Typ rätt, det avslutades av oss vuxna vilket enligt Henry måste inneburit att telefonen inte fungerade. Logiskt.)

Det känns väldigt bra att kunna föra en konversation per telefon med min son, att få höra hans stämma och få respons på det jag säger känns kanon och jag njuter. Kanske kommer det inte att fungera på samma sätt senare men just här och just nu älskar min son att prata med mig i telefon.